Lilla sockerbiten...

 
Åh vad jag önskar att jag hade fått gratta pappa idag som vanligt. Att jag hade fått åka upp och sjunga och fika mammas alla 9 sorter och få surra om livet nu och vad som är på gång.
Att få se din stolthet i blicken över att få bli gammelmorfar igen. 
Jag har lärt mig leva med saknaden och trots att den fortfarande gör extra ont vissa dagar så är jag vid gott mod för jag minns dina ord.
Hela min uppväxt har du pratat om himlen och din längtan dit. Att du den dagen ska springa in i din mammas famn igen, din mamma som du förlorade vid 8 års ålder. 
Du längtade att få se hur det himmelska ser ut och var helt övertygad om att det var en verklighet. Döden var inget slut för dig utan en början på något nytt och den förvissningen gav du vidare till mig och jag vet att vi ska ses igen.
Skrev en liten dikt idag och den kommer här.
 
Ännu en födelsedag får jag stå vid din grav. 
Minnas och tacka för allt gott du gav. 
Pappa jag saknar dig så,
vissa dagar mer,
så tråkigt när älskade får gå.
Jag ville ju se ditt leende när du ska bli gammelmorfar igen, "morfars sockerbiten"
sången du alltid sjungit för den som är liten. 
Jag önskar att du på något sätt vet, du som är hemma bortom rymdens evighet. 
Vi är kvar och du finns med,
i hjärtat där vi alltid är tillsammans... ❤️
 
 
 

Kommentera här: