Kärlekshälsning från en strand...

Så fantastiska dagar vi har här på Kreta jag och Berith.
Två soldyrkare som har samma syn på vad bada är 😂
Doppa sig i vår värld är att bada och när havet äntligen stillade sig så har vi faktiskt badat.
Jag har t.o.m flutit på madrass men det hade sitt pris i form av en väldigt röd rygg trots en hel del smörja. Den är het solen nu och drygt 30 grader i skuggan men som sagt vi njuter och är så tacksamma för att vi fick möjligheten att ta oss iväg.
Berith med sin ljudbok och jag med min diktbok. Jag tänkte att havet får vara min inspiration denna vecka.
Vi bor ju i en liten by som heter Gerani och här är verkligen ett lugnt tempo helt i vår smak.
De kvällar vi önskar lite puls så har vi varit i Platanias och Chania och där är det minsann mycket folk.
Vi har inte shoppat speciellt mycket, känns som att det är mycket samma i affärerna och inte riktigt vad vi behöver, hur ska de bli av med allt krimskrams undrar jag. Dessutom märker vi att kronan står dåligt i kurs för en hel del är dyrare än hemma även glass, dryck och mat.
Men mycket gott finns det som vi hunnit njuta av och igår var vi på en restaurang med utsikt över hela Platanias.
Vi njöt av både utsikten och maten.
 
 
 
 
 
 
 
Vi har promenerat varje dag och dagens promenad tog vi i gassande sol efter strandkanten och nästan 6 km blev det innan vi var tillbaka så då var det skönt med ett dopp i poolen minsann och lite gott i magen igen. Vi lyxade under promenaden till oss med en stor milkshake på ett annat hotell, jordgubbssmak 😋
Lägger ut en bild på vår pool här vid vårt hotell men jag föredrar ju alltid havet och tänk att vi har det så nära.
 
Det har ju hunnit bli några timmar vid havet  och tankarna går så klart igång.
Vi har även något annat gemensamt jag och Berith, nämligen samla sten. 
Vi får nog passa övervikt, hihi.
Jag hittade redan första dagen dessa fina stenar och fler i samma tema har det blivit och för mig blev det även en dikt som jag tänker att jag avslutar  detta inlägg med.
Vågorna har fört med sig mycket fint.
 
Jag blickar ut över ett hav
tacksam för allt du gav.
Denna oändlighet
men någonstans land igen
jag bara vet.
Vågorna kommer en efter en,
tar sig upp på land
lämnar något efter sig
i den mjuka sand.
Stenar stora som små
jag ser dem ligga där
och i min hand jag bär
utvalda kärleksbevis från ett hav,
avsändaren den som livet gav.
För mig en kärlekshälsning från en strand...
 
Kram S ❤
 
 
 
 

Kommentera här: