Nu är det snurrigt

 
Ibland snurrar allt på lite fortare än man egentligen klarar av.
Det finns ju så mycket att fylla livet med och när det mesta känns viktigt och angeläget är det svårt att begränsa sin tid.
Jag vill inte behöva sortera utan jag vill vill göra allt det roliga och lite till, känns det igen?
Idag bestämde jag mig dock att nu måste jag bromsa lite och ut på en långpromenad och se det vackra i lugn och ro.
Varför jag blev lite eftertänksam var min eftermiddag.
Jag körde bli till jobbet idag för att jag skulle uträtta ärenden men när jag slutade jobbet kunde jag inte komma ihåg vad jag skulle göra.
Nu är det snurrigt tänkte jag och ringde hem till gubben och frågade om han visste.
Nä ingen vidare hjälp där heller 😉
Tanka bilen kom jag på för bränslelampan lyste så fint och ett mobilskal på en butik vid jobbet.
Men varför jag skulle behöva bilen förblev en gåta så jag åkte hem.
Nu för en stund sen kom jag på vad det var när jag skulle göra en stor tekopp.
Vattenkokare!!!
Just det skulle jag ju åka och köpa, min kära trostjänare har ju gett upp och jag som var så nöjd med den.
Nåja det är ju inte något världsproblem att jag inte gjorde det idag utan jag tar bilen imorgon istället men glömmer jag även då så får jag väl kika in på bloggen och påminnas, haha 😊
Man kan ju skratta ibland över hur man kan tjorva till det och glömma men det slog mig faktiskt när jag var på promenad och såg allt det vackra att detta får jag inte missa.
Det var mulet och ruggigt ute ikväll precis som tillvaron kan vara ibland men träden nästan tävlade om att vara vackrast. De är en palett av färger och den ena färgkombinationen efter den andra gjorde att jag var tvungen att stanna och föreviga.
 
Det finns så mycket fint och bra omkring oss bara vi ger oss tid att se efter. Hur mulet det än är omkring oss så finns ju det vackra där ändå.
Rusar vi på för snabbt så krymper synfältet och det suddas lätt ut  på sidorna och det är bara precis rakt framför oss det är klart.
Nä lagom fart är nog bäst så man inte missar det små detaljerna och ögonblicken vid sidan om.
Det vackra i ett vänligt ord, en kram, ett värdefullt samtal, nya bekantskaper.
Friheten och lugnet i naturen.
Lära sig höra tystnaden och vad som finns i den, ja det är en del av vad man kan finna i ett lagomt tempo.
Just ikväll på min promenad så fick jag sällskap sista sträckan av en person som spred glädje och entusiasm omkring sig och det gjorde mig glad så tack Ingela ❤
Nu väntar en ny dag med nya möjligheter och förhoppningsvis en ny vattenkokare 😊
Kram alla fina ❤S
 
 
 

Kommentera här: