Farväl...

För ett par dagar sedan så fick jag åter ett samtal och den tråkiga nyheten om att en fantastisk människa fått lämna livet alldeles för tidigt.
Än en gång så frågar jag mig varför?
Vi behöver ju dessa glädjespridare med glimten i ögat som ser positivt även när svårigheter kommer, finns så mycket att lära av dessa personer.
Men det blev dags att gå och jag gråter med de som sörjer sin dotter, sin syster sin vän.
Vi umgicks inte ofta men vissa människor lämnar ändå stora avtryck de gånger man ses och jag minns henne med glädje.
Tog en bild på en gren där lövet snart skulle tappa sitt grepp, som det alltid gör den här årstiden men det som var det märkliga var att det höll på att spricka fram ett nytt löv, ett nytt liv.
Det ska egentligen inte kunna ske nu denna årstid men så gör det ändå.
Jag ser framför mig att det kan vara så med döden också.
När tiden här är slut och vi av olika anledningar släpper vår gren så börjar det åter spira ett nytt liv
i en ny värld där allt är just liv...
I en evighet som jag vill tro och hoppas på...
I en himmel som skänker mig hopp och tröst...
I ett hem där alla får plats...
Där väntar de som gått före mig och en dag omfamnar vi varandra och får vara tillsammans för evigt.
Det är min tro och den ger mig tröst när saknaden kan kännas tung att bära.
Jag önskar dig som är i sorg en stund av frid och att du får kraft att ta en dag i taget, en timme och ibland ett andetag i sänder. 
Vila i frid du fina C 
 
Kram S ❤
 
 
 
 
 

Kommentera här: