Jag väljer att tro

 
Två veckor med känslor av alla möjliga sorter. 
Tänk att man kan känna så mycket att kroppen stannar av och går autopilot.
Vissa stunder är det skönt och mitt i allt bra för att ändå kunna fungera någorlunda.
Jag på en plats och tankarna på en annan, som för oss alla när något oförutsett sker.
Men det är inte bara tankar av oro utan även av hopp.
Satte mig och försökte sätta ord på mina tankar och det kommer här i en dikt jag kallar 
Jag väljer att tro...
 
Jag väljer att tro 
för det ger mig sån ro.
I dagar av ovisshet
som kan vara det jobbigaste jag vet.
Då väljer jag att tro 
att livet åter ska gro.
Tankarna ger sig av på sin egen färd 
jag känner mig som i en egen värld. 
Då väljer jag att tro 
att det fungerar ändå 
inte lika effektivt men nu får det vara så.
Så kommer hoppet åter
mina ögon av glädje gråter. 
Tacksamhet över böner alla bett 
all omtanke och kärlek
är bland det vackraste jag sett.
Alla som tagit oss till sitt hjärta
som delat vår oro och inre smärta. 
Jag känner er inte alla vid namn 
men så värdefullt att ni finns här,
vi känner att ni oss bär
Då väljer jag att tro 
på en god medmänsklighet,
med kärlek från Han som förmår allt och vet.
Ja jag väljer att tro 
för det ger mig sån ro.
Att lämna allt i trygga händer, 
jag känner hur livet återvänder. 
 
Kram S
 
 
 
 
 
 
 

Kommentera här: