Kvällsdopp

Ja kvällsdopp hade vi verkligen kunnat ta om jag och min goda vän hade haft modet. Efter dagar av regn så har vattennivån stigit rejält och t.o.m skapat översvämningar här och där.
Även på vår gata porlar det och rinner överallt så när man tar en promenad så blir man ju kissnödig av allt ljud 😉
Men jag var en fegis så det blev inget dopp för mig förutom det i ätbar form då förstås.
Jag får ju ofta en massa tankar när jag ser vissa saker som naturen bjuder på och såklart fångade även denna gång något min uppmärksamhet, nämligen detta.
Jag såg vattnet som snurrade runt runt runt och sögs ner i mitten, det bara  försvann i hålet. 
Medan det på nästa ställe bara porlade och rann ut i en jämn ström och så fint blandades med den övriga vattenmassan.
Ja vad kan man då få ut av detta?
Jag tänkte på livet och hur det ibland kan snurra på. Det kan kännas som att man sugs med i omständigheter och tankarna och kraften bara försvinner i ett hål, det kan vara svårt att få stopp på virveln. Gäller att få tag i en livlina som någon kastar ut och få fast mark under fötterna igen.
I den andra bilden så ser jag när vattnet bara flyter på, det verkar inte finnas något stopp på flödet och när det rinner ut i strömmen så verkar det bara flyta med.
Även om det är lite pinnar och skräp med så verkar det inte spela någon roll för kraften i strömmen bara tar det med sig och ganska snart så åker det upp på sidan och fastnar där medan vattnet porlar vidare.
Det kanske är så när livet flyter på och omständigheterna inte kan följa med utan man kan bara lämna dem och själv gå vidare.
Jag har nog varit i båda bilderna under de senaste åren och jag vet nu att jag klarar båda.
Ja så djupt kan det bli av en kvällspromenad i naturen :) Avslutar med en liten dikt!
 
Jag är skör men ändå stark,
jag har lärt mig var det finns stadig mark.
Jag vill leva i strömmen 
ja det är drömmen.
När tankarna snurrar runt runt
och vill lura i mig en massa strunt,
då tar jag nya tag mot där det är grunt.
Där får jag kraft och känner att det bär,
tänk så mycket oss livet lär.
Att ta ett steg i taget,
ett ögonblick i sänder 
vad som än i  händer.
Inte alltid lätt
men det finns inget annat sätt.
Tack för livet
som blivit mig givet.
Jag vill förvalta det väl,
med hela min kropp och min själ.
Måtte jag aldrig ge upp att göra gott,
jag vill finnas där för dig i stort som smått.
Tack min vän
för att du finns där om och om igen.
Tack  💗
Kram S 
 
 
 
 
 

Nu bär det av till Rumänien

I alla fall om Emilia och hennes vänner får bestämma.
Idag har vi haft besök i kyrkan av några personer från Rumänien och som arbetar med skolan som tar hand om barn med funktionsnedsättningar.
Vi har ju i många år stöttat den skolan/barnhemmet ekonomiskt och när vi idag hör vilken skillnad det gjort så känns det helt rätt.
De kämpar för dessa barn och deras värde i ett land där de många gånger blivit gömda och där familjer som valt att ha dem kvar många gånger blivit utstötta av både land och t.o.m släkt. Känns helt obegripligt att det 2016 fortfarande är så, gör ont i hjärtat när man får ta del av en del livsöden.
En flicka var väldigt handikappad och multisjuk varav läkarna sa till föräldrarna att kasta henne i soptunnan, men som tur var fanns dessa räddande änglar.
De berättade så mycket fint som händer på skolan och den yngre av tjejerna som var med idag berättade om glädjen som finns där och hur mycket det betyder för barnen. Det är denna unga generation som ska inspirera och förändra synsättet i landet, de jobbar som volontärer på Casa minuata i nuläget.
Den äldre av tjejerna bjöd på vacker sång och 16 år gammal så är även hon och hjälper till på skolan. Hon hade planer på att studera till läkare för att kunna hjälpa till ännu mer. Jag hoppas hon kan genomföra sina drömmar.
Hon hade även varit med i en känd musiktävling i Rumänien så vi hade hunnit tjuvlyssna på Youtube men det blev ännu starkare i verkligheten när man fått ta del av hennes bakgrund.
Efter gudstjänsten så hade vi dem på lunch innan de skulle åka vidare till Örnsköldsvik och det var spännande och trevligt.
Tjejerna fann varandra på denna korta stund och nu vill de som sagt åka och hälsa på så vi får se vad framtiden utvisar.
Känner ni att ni vill stödja detta viktiga arbete så bara hör av er så kan jag föra vidare. 
På vårt valborgsfirande så samlas det in pengar bla till detta ändamål.
Än en gång så känner jag mig tacksam för vårt land och hur bra vi har det även om vi också kan förbättra oss i vårt omhändertagande av dessa små viktiga människor med så stora behov.
Kram och ha en fin vecka 💕 S
 
 

Du måste slappna av

Ja så löd betyget efter danslektionen.
Hade fått ett tips av kollegan att blunda för att känna vilket håll det bär av.
Det var lättare sagt än gjort och jag kände mig som en stelopererad, ja jag vet inte vad. Snacka om stela höfter!
Stackars man men han skrattade i alla fall. Som tur var fick han en riktig svängom med min kollega sen så att han fick användning av dansskorna.
Han var uppmuntrande och sa nog kommer det sen ska du se  😊
Nåja det är tur man kan bjuda på sig själv men någon dansös blir jag nog aldrig, haha.
Annars så har veckan gått fort tycker jag och nu är det helg igen.
Jag hade sett fram emot en dag i solen men vaknar upp till ett mäktigt snöfall.  Det är ju den snön som ska äta upp den gamla sa alltid mormor så jag får väl tänka så.
Kan vi inte göra något roligt idag frågade Emilia på morgonen så då kom vi på att vi bjuder våra vänner på en liten hotellfrukost.
Sagt och gjort så skrev hon en inbjudan och sprang ner och väckte dessa små sömntutor medan vi gjorde iordning.
Vi fick en mysig stund tillsammans vid frukostbordet och vi avslutade sen med en härlig promenad. 
Kul med spontana idéer och detta blir fler gånger. En bra start på helgen.
 
Imorgon har vi besök på kyrkan av några som bor i Rumänien. De ska informera och berätta om arbetet vi stödjer där, bla barnhemmet och barnbyarna.
Efteråt lovade jag att bjuda på lunch så det blir att prata lite engelska vid matbordet, kära nån.
Ska gå och fixa en liten efterrätt nu och det får bli en jordgubbspanacotta.
Ha en fin helg allihopa!
Kram S 💕