Livstecken

Länge sedan jag var inne på bloggen så ett litet livstecken kommer här.
Hade turen att få vara ledig tre dagar över julen och jobbar man inom vården så är det lyx. Alla behöver ju sin hjälp vardag som helg så inga klämdagar här inte.
Det enda jag klämmer på är magen som har en förmåga att svälla ut dessa högtider av allt gott som dukas fram på borden.
Men efter helgerna då... Har ni hört det förut ;) 
Tydligen hade jag varit snäll också för tomten (gubben) hade fixat en jättefin julklapp som jag snart hoppas få tid att prova.
Kan nog bli en trogen kompanjon i köket och röd är en trevlig färg tycker jag.
Sen så fick jag många andra fina saker som en elvisp, änglaspel, en fin bok, en slant, fina flaskor med bla olivolja och ett ljus som värmde även i hjärtat och speciellt nu var det skönt att läsa de orden 💑 Tack R 
 
Fick även i dagarna en stund med min goa kusin och vi pysslade om hennes hår med lite färg så hon blev så nöjd. Tänk att hon bara ger av sin kärlek och hon har alltid haft en speciell plats i mitt liv.
Att hon dessutom fick vara med på bild med sonen gjorde hennes dag :) 
Hoppas ni får ett gott slut och ett gott nytt år. Själv ska jag tillbringa hela nyårshelgen på slottet (jobbet) men det känns helt ok med så fina kollegor och boende så vi ska göra så mysigt vi kan.
Kram S 
 

En dag av

Känslor hit och dit kan man lugnt säga. 
Jag som älskar julen med pynt, julbak och godistillverkning har svårt att hitta glädjen i det detta år.
Har efter barnens önskemål ändå fått till några sorters julgodis ikväll. 
Men mitt i allt kommer det tårar av saknad över att pappa inte finns, att fina Stina också fattas oss och vänner i min närhet mår dåligt. Jag hoppas verkligen att 2016 har lite bättre saker/händelser med sig.
Visst har det varit mycket fint som också hänt, alla nya människor jag lärt känna.
Jag har kunnat återgå till mitt arbete efter en lång sjukskrivning.
Ena sonen har klarat körkortet och den andre kommit in på sin utbildning. 
Jag har fått en ny tvättstuga och bilen har klarat sig utan verkstadsbesök och mycket mer.
När jag tänker efter så är jag så lyckligt lottad men just nu är det lite tungt.
Därför har även bloggandet tagit en paus för mycket till ljusglimtar har jag inte kunnat bjuda er.
Men det är väl så här livet är för de allra flesta. Jag har svårt att tro att någon kan gå genom livet sprudlande glad hela tiden och utan motgångar.
Huvudsaken är att man har någon vid sin sida och det har jag så därför kan jag ta en dag i taget ett ögonblick i sänder.
 
Jag hoppas snart återkomma med lite härliga ljusglimtar som jag vet ligger framför.
Förresten så läste jag så fin kommentar här på bloggen igår av någon som läst min dikt en undersköterskas önskan och det värmde i hjärtat. Tänk att den delas ännu och används lite här och där, lite svårt att ta in faktiskt.
Nu önskar jag er en fin juletid med julefrid.
Bjuder på lite bilder av den jul vi har fått fram i vårt hem och en liten juldikt
Julen är här
för de flesta en underbar tid 
men för några det smärtsamt är 
och man önskar att vardagen tar vid.
De flesta firar med släkt och vänner 
medan någon sitter ensam och ingen känner.
Mat i överflöd till mätta magar,
någon svälter och i sopor jagar.
Vi pyntar och njuter i varma hem
medan många fryser, hur värmer vi dem?
Vi köper klappar för många slantar,
medan någon inte har egna vantar.
Tänk om vi skulle dela med oss,
tända ett kärlekens bloss.
Det skulle göra gott 
även om det bara är något smått.
Det måste börja med mig 
men visst är det tänkvärt säg.
Jag önskar alla fick uppleva en fridfull juletid,
som det var tänkt innan hysterin tog vid.
Vi ska glädja oss över allt vi har,
vara tacksamma för varje dag vi har kvar. 
Dela med oss av vårt överflöd,
det var så kärleksbudskapet ljöd.
Låt oss aldrig glömma julens glada hälsning till oss,
jag tänker på det lilla jesusbarnet förstås.
Låt oss fortsätta göra gott för varandra 
ja för alla som på jorden vandra.
Kram min vän 
du är så värdefull,
vill säga det om och om igen / Susanna 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Kast i känslor

Ja det är tvära kast på en dag både i vad man gör och hur man känner.
Åkte in till jobbet och tränade med vår kör som vi har med de boende och nu närmar sig vår konsert med stormsteg och de är så förväntansfulla. 
Det är så roligt att se deras sångglädje och jag hade dagen till ära införskaffat en röd cowboyhatt i julestil, den bidrog också till ett och annat leende.
Sen fortsatte jag med lite bak inför luciafirandet så jag hoppas det finns kvar i frysen tills dess ;) 
Det kom en och annan sötsugen kollega och chef under tiden jag höll på så något litet smakprov bjöd jag på.
Har så fina kollegor i hela huset med sån omtanke när sista veckorna varit jobbiga för mig.
Det kommer snälla ord och varma kramar och det är fantastiskt tycker jag att man vågar bry sig 💕 
På tal om jobbigt så åkte jag till pappas grav ikväll.
Jag visste att han skulle gravsättas idag och då ville jag åka dit en stund.
När jag klev ur bilen så föll sorgen och saknaden över mig och stegen blev tunga fram till graven. Det var så vackert med alla blommor och ljusen lyste så fint. Jag blickade uppåt och såg att han låg mitt bland alla fina tallar som den friluftsmänniska han var, en vacker plats.
Jag var dock oförberedd på hur starkt jag skulle reagera men skönt att låta tårarna falla ner mot marken. Tårar är läkande och ger uttryck för vad man inte alltid orkar säga.
Väl hemma så var det vardag igen med kalasförberedelser, en överfull diskbänk och lite bloggande. 
Så är livet 
inget jag kan ta för givet.
Det går en dag i taget 
fyllda av glädje, några i sorgligaste laget.
Så viktigt att ha vänner 
som delar allt och känner.
Tack för att du finns i glädje och sorg 
du blir i mitt liv en säker borg.
Jag klarar mer än jag tror
tacksam för mor, familj, syster och bror.
Jag andas in, andas ut 
försöker tänka NJUT!
Ta dagen som den kommer 
leva nu och här
inte alltid lätt men jag försöker 
för det är då det bär.
 
Kram S